Anton Lilja

Vandring i Muddus

24/6/2018

Under några dagar åkte jag och en god vän till mig till de djupa skogarna mellan Jokkmokk och Gällivare. Här ligger nationalparken Muddus som en ö i den för övrigt hårt brukade skogen. För alla som aldrig sett en riktig naturskog är detta område klart värt ett besök då det saknar motstycke i Sverige. I detta blogginlägg kommer jag att skildra vår vandring i nationalparken både ur ett rent vandringsperspektiv med även ur ett ekologisktperspektiv. Såklart kommer jag även skriva om hur jag har resonerat kring min fotoutrustning under vandringen.

Dag 1
Vi anländer förhållandevis sent till nationalparksentrén i Skájdde vid 20.00. I normala fall hade vi nog fattat beslutet att börja vandra längs med leden för att sedan vid första bästa tältplats slagit upp vårat tält och spenderat första natten där. Istället för att göra så så valde vi att vandra de 7km till Muddusfallet för att följande morgon kunna fotografera det vackra fallet. Vandringen tog tid och i det regniga vädret så började man längta mer och mer efter att krypa ner i den varma sovsäcken.

Väl framme vid fallet slog vi upp vårat tält intill en lite bäck inom synhåll från stugan som är belägen vid fallet. Vi åt kvällsfika och gjorde varmchoklad på det järnsmakande vattnet. En rekommendation för den som ska tälta här att det kan löna sig att gå de 400m ner till Muttosädno för att slippa den starka järnsmaken från den närliggande bäcken.

Dag 2
Eftersom vår första dag slutade först en stund efter midnatt så började vår andra dags vandring först vid niotiden med fotografering av det vackra Muddusfallet. Det var mulet men det gav nästan skogen en mer mystisk och vild känsla än om solen att lyst upp den.

Målet för dagens vandring var stugan i Manson och planen var sådan att vi skulle stanna för lunch i Muttusluoppal för att äta lunch. Vi började vandra i ett omväxlande väder. Ena stunden sken solen och gjorde det oerhört varmt att gå i regnkläderna medans regnet kunde ösa ner några minuter senare.

Denna sträcka var förhållande vis fattig på vatten. De två bra platserna för att fylla på vattenflaskorna på var en bit innan bron över Muttosädno och vid just denna bro. Efter att vi vandrat över bron fann vi inget bra ställe att stanna och äta på vilket ledde till en sen lunch vid Muttusluoppal där det finns en brunn.

I Muttusluoppal finns även ett fågeltorn som verkligen är värt ett besök med det är nog inget för den med höjdskräck. Vyn uppifrån tornet är slående och är det från någon plats i vårt avlånga land man ska få se en björn så känns detta som den optimala då man ser otroligt långt över de öppna myrmarkerna.

De fem kilometrarna från Muttosluoppal till Manson är lättvandrade men se till att ha fyllda vatten flaskor innan ni lämnar Luoppal för det lär inte finnas något vatten innan ni kommer fram till Manson där det finns en liten bäck.

Väl framme vid Manson så lagar vi tortellini på gasköket och tar sedan en lugn kväll.

Dag 3
Den tredje dagen var nog både den dagen som bjöd på det vackraste vädret men även var nog även den jobbigaste av dagarna. Vi hade satt upp som mål att vandra till Nammavárre stugan för att äta lunch där och de blev mycket lagom tidsmässigt. Något som man märker av i denna del av nationalparken är att trots att skogen har en tydlig naturskogskaraktär så kan om man är lite uppmärksam se många spår ifrån skogsbruket i formen utav gamla stubbar.

Vandringen från Nammavárre mot vår middagsplats vid sjön Boargáljávrre var varierande och genom många olika typer av natur. Väl fram vid sjön lagade vi får middag och bestämde oss för att försöka nå en tältplats vi hade fått tips om nere vid Stora Luleälven. Vandringen dit blev nog den tyngsta delen av vår vandring då det är en brant och stenig passage ner mot älven.

Dag 4
Vår sista dag började med en snabb frukost för att sedan plocka ner tältet och börja vandra det sista kilometrarna mot bilen. Vandringen var lättsamt utöver vissa steniga partier och lite dåliga spångar men som helhet tog vi oss snabbt framåt. Ett intressant område under denna sträcka är det område som brann 2006 och ger skogen en annan karaktär.

Väl framme vid bron över Muttosädno tar vi en snabb rast för att sedan ta den sista uppförsbacken mot bilen. Stigen är väldigt välltrampad denna stäcka och det går fort upp för backen.

När vi har lastat in vår utrustning i bilen bär det sedan av mot Jokkmokk för att sedan att lunch på en pizzeria. Det är sällan mat är så gott som efter några dagars vandring.

Kamerautrustning

Nikon D4- Min kamera som jag alltid använder så såklart följer den även med på vandringar.
Nikkor 70-200 f2.8- Den är stor och tung att bära med sig på den vandring men den är samtidigt kanske det mest allsidiga vandringsobjektivet då du kan få till många vackra bilder med den.
Irix 15mm f2.4- Ett prisvärt vidvinkel utan autofokus men som fungera toppen bra för landskaps bilder.

Annan utrustning jag hade med mig var stativ, minneskort, batterier och tonade gråfilter. Allt detta förvarades i en F-Stop small ICU som jag hade högst upp i min vandrings ryggsäck.